- Rosengårds herrgård -


Den Kockumska lantegendomen Rosengård i Västra Skrävlinge var länge en grön oas i Malmö. Den sista innehavaren av Rosengård var fröken Hilda C Kockum som ömt vårdade de kockumska traditionerna och lyckades framgångsrikt hävda sina intressen gentemot Malmö stad, och bevara egendomen i stort sett intakt till sin död 1959. Efter Hildas död förvärvades egendomen Rosengård av Malmö Byggmästares Gemensamma Byggnads AB (BGB) och hösten 1960 såldes större delen av mark och byggnader till Malmö stad.

Själva gården omfattade corps de logis (huvudbyggnaden) med två anslutande bostadsbyggnader, logbyggnad, vagnsport, svinhus, hönshus och tre varmväxthus. Till Rosengård hörde fyra arbetsbostäder, förr kallade stathus, två belägna norr om gården vid Rosengårdsvägen ett stycke mot staden, och två strax öster om gården i hörnet av Ulricedalsvägen och Rosengårdsvägen. De båda sistnämnda kallades "Hinahusen".

Utredningen om Bulltrofta flygplats hejdade temporärt exploateringen av Rosengård under första hälften av 1960-talet och den lantliga idyllen fick en nådatid. Men 1965 fattades beslutet att Bulltofta flygplats skulle läggas ner och bygget av stadsdelen Rosengård tog fart. Arbetshusen revs 1965 och 66 och den nya stadsdelen beräknades vara färdig en bit in på 1970-talet.

Vid storskiftet i V Skrävlinge by 1772 ägdes hemmanen nr 1 och 2 av riksdagsmannen Anders Mattsson, bondeståndets talman, han sålde gårdarna 1787 till handelsmännen Thomas, Niclas och Hans Thomason, Lars Bauert och Johan Henrik Halch i Malmö. Som en av de första byarna i Skåne enskiftades V Skrävlinge kyrkby 1803, hemmanen nr 1 och 2 ägdes då av Anna Catharina, änka efter handelsmannen Thomas Thomasson. Hon avled 1804 och gårdarna köptes av Corlenius Alexander Cronsioe (adlad Sjöcrona) som samtidigt köpte gården nr 9 och fick besittningsrätten till nr 3, samtliga dessa gårdar var kronorusthålls- hemman under Kungl Norra Linie Dragon Regementet. Cronsioe sålde allt till greve Adoph Mörner 1805.

På öppen auktion den 16 september 1811 inropade handelsmannen och tullfiskalen Svedin Karström hemmanen nr 1, 2 och 9 samt besittningsrätten till nr 3 i V Skrävlinge "allt under namn af Rosengård", 1813 köpte han nr 3 och 1818 förvärvade han hemmanet nr 12 från åbon Olof Pehrsson Båth. Svedin Karström var nu den störste jordägaren i V Skrävlinge. I grannsocknen Husie ägde Karström kronorusthållshemmanet Ö Skrävlinge nr 4 eller Ulricedal, uppkallat efer hans första hustru Ulrica Dahl, död 1799. Ulricedals ägor gränsade till Rosengårds mark. Mitt på de enskiftade ägorna lät Svedin Karström 1812-17 uppföra en ny gård, de gamla byggnaderna revs. Själva huvudbyggnaden, corps de logi, uppfördes 1817 och på sommaren 1819 flyttade Karström in med sin familj.

Svedin Karström avled 1834, Rosengård såldes året efter av änkan Johanna Karström till makarnas svärson och dotter, handlanden Carl Fredrik Möller och Catharina E Möller. Carl Fredrik Möller drev ett handelsbolag i Malmö tillsammans med handlanden Pehr Frick (Frick & Möller), då hustrun Catharina dog 1839 sålde Möller hälften av Rosengård till sin kompanjon. Varken Möller eller Frick var jordbrukare och drev inte Rosengård med någon större framgång. På auktion den 21 februari 1848 sålde de Rosengård till lantbrukaren Peter Kockum.

Med Peter Kockum började ett uppsving för Rosengård, som under hans ledning utvecklades till ett mönsterjordbruk. Här fanns även ett gammalt bränneri som på 1860-talet fick Kungl Maj:ts förordnade att tillverka brännvin som levererades bl a till Bulltofta gård och Hindby värdshus. Bränneriet skapade ibland sociala problem då bränneristerna hade lätt att förfalla till dryckenskap. 1870 genomfördes en modernisering och ombyggnad av huvudbyggnaden till sitt nuvarande utseende. En gång om året gjorde herrskapet Kockum en fest för gårdens alla anställda med familjer, den hölls vanligen i slutet av september eller början av oktober, då skördearbetet var avslutat och varje midsommardag bjöds det kvinnliga tjänstefolket på utfärd till Torups skog.

Peter Kockum dog 1891, änkan Hilda C Kockum f Bergh drev Rosengård vidare med hjälp av förvaltare tills hon avled 1906. Genom arv övergick Rosengård till döttrarna Ida och Hilda Kockum samt sonen Berndt Kockum, men han sålde sin del till systrarna 1911. Ida dog 1939 och Hilda dog 1959.

 

 Framsidan 2006
 

 Baksidan 2006

 

 

Källor och littratur: Rosengård i MFÅ 1969 sid 76. Om Kockum i boken "Rosengård och släkten Kockum".


- Platser - Släkten Kockum -