-Stadens befästningsverk -


Stadsgravar omtalas åren 1387 och 1389 öster om St Petri kyrka respektive södra delarna av staden År 1506 fördelades stadens vattengrav i lika stora delar mellan stadens rotar. Strandmuren - en medeltida försvarsmur mot sjösidan var tre tegelstenar tjock och ca fem meter hög och löpte från Västertorn till Östertorn, en sträcka på ca 1450 meter. Byggnadsarbeten omtalas första gången år 1419. Åren 1434 och 1452 ålades egendomsinnehavarna i Malmö att betala viss del i strandmursbygget. Vid anläggandet av nya befästningsverk runt staden under slutet av 1600-talet, torde merparten av den medeltida strandmuren antingen nedbrutits eller dolts under de nya vallarna.

Myntergårdens uppförande påbörjades år 1434 och ersatte det gamla Flynderborg vid Färjebron. Myntergården ingick i Erik av Pommerns planer på att göra Öresund till Nordens mäktigaste region, merparten raserades år 1534 och på platsen uppförde Christian III nuvarande Malmöhus slott mellan åren 1536-1542 (1525-1530 enl Sven Rosborn i boken Historiska vingslag, sid 78).


Palissader mot landsidan omtalas ett flertal gånger. Under åren 1519-1520 ersatte man plankor vid Myntergården mot en jordvall. Troligen sattes plankorna upp mellan Syndre port och Vestre port. Västerport omtalades första gången 1360. Österport omtalas första gången 1435. Söderport den äldre, troligen vid Södergatan-Baltzargatan, fanns troligen 1389, raserades i början av 1400-talet. Söderport det yngre omtalas år 1446, strax söder om Södergatans mynning (Engelbrektsgatans mynning) vid Gustav Adolfs torg. Fergeporten omtalas första gången år 1500 i förhållande till ett strandtorn som stod på en i staden tillhörig gård. Fergebron, bron eller bryggan lokaliserad till området strax nordost om nuvarande Frans Suellsgatan, omtalas första gången år 1390.

Vid den svenska belägringen av Malmö 1644 utförde generalkvartermästare Olof Hansson Örnehuvud en spionkarta över staden och dess omgivningar. Redan under Horns krig hade den danska överheten insett att Malmös befästning var föråldrad, då kung Fredrik III besökte staden 1652 godkändes plan på ombyggnad men innan danskarna blev klara övergick Skåne i svenskarnas händer. Efter krigsslutet 1658 erhöll Erik Dahlberg kung Karl X Gustafs uppdrag att upprusta de skånska städernas fästningar. Ett antal bastioner (framskjutna delar i vallarna) med namn efter större städer i Sverige byggdes också. Namnen syns tydligt på kartan från 1724. En del av namnen finns omnämnda i Malmö belägring 1677. I bastionen Banér byggdes år 1787 nya tyghuset, idag kommendanthuset och lever kvar som en del av museet (se sid 29 i MFÅ 1966). Trots att arbetet forcerades i början av 1675 inför ett befarat krigsutbrott med Danmark blev befästningarna inte klara vid den danska krigsförklaringen i september samma år.

Under 1700-talets "frihetstid" erhöll Malmö stapelrätt, dvs rätt att bedriva handel med utrikes orter. Då skyddad hamn saknades kunde emellertid Malmö föga hävda sig i konkurrensen från andra svenska städer. Stadens befästningsverk hade efter fullbordan under 1690-talet gjort staden till en av de starkaste fästningsstäderna i Skandinavien.

I samband med Napoleonkrigen strömmade varor in i landet genom Malmö i en allt stridare ström. Stadens sentida expansion startade. Mellan åren 1805-1820 ökade Malmös invånareantal med ca 30%. Mitt under Europas brand raserade man åren 1806-1815 Malmös befästningar. Vallarna vid östra och södra gränserna skulle utjämnas, vallgravarna fyllas igen, och en ny kanal skulle grävas för att avvattna den sumpiga Rörsjön. Kanalen skulle förbindas med en som skulle grävas utmed den södra sidan för att ge bättre tillgång till vatten i händelse av eldsvådor, men också för att förhindra otillåtna vägar in i staden. De båda stadsportarna Söderport och Österport raserades, två torg, Gustav Adolfs torg och Drottningtorget kom till, det nya stadsområdet kom att heta Nya Staden. Så inträffade diskontkraschen i Malmö.


****

Källor och littratur: Boken "Malmö" av Sven Rosborn. Elbogen 1997 om Malmös medeltida befästningar. Boken "Malmö och de skånska krigen" av Hjördis Bjurling. Boken "Malmös kartor från 1500-talet till idag" sid 32, 34, 48, 72, 84. "Byns plankor" i Elbogen 1985 sid 68.


- Startsidan - Malmö genom tiderna -