- Kockum -


Pofvel Henningsen Kockom (1682-1747) Gick i fällberedarelära hos fadern, var gesäll 1709. Slog sig ner i Hälsingborg (troligen 1711) där han blev egen mästare, antog namnet "Kockom", sin halvfarbrors efternamn och blev genom sin son Lars stamfader för den nu i Sverige levande släkten Kockum.

Lars Kockum (Kockom) (1719-1790) Gick i sämskmakarelära hos sin fader. Bliven gesäll gav han sig ut i världen och kom till Malmö 1743. Fick plats hos sämskmarare Jochum Pfeiffers änka Anna Christina Jönsdotter. Blev förlovad med henne men hon dog före giftermålet. Han hade ansökt och blivit antagen som mästare i sämskmakarämetet. Han var skicklig i sitt fack och var en god ekonom för han ägnade sig av fastighetsaffärer, bl a gården på Östergatan där han bedrev sin garveriaffär. 1762 invaldes han till ledamot av stadens äldste och till 1769 år riksdag blev han vald till rådsman. Lars var gift med Christina Ruhe (1725-1782.

Hindric Kockum (1748-1825) Utbildade sig liksom fadern och farfadern till sämskmakare. Under några år ägnade han sig åt svärfaderns bryggeri som han övertagit efter dennes död. Hindric blev en av de ledande inom borgarskapet och tog verksam del i stadens komunala angelägenheter. Han blev ledamot och senare under många år förman för stadens äldste och biträdde åtskilliga gånger i rådshuvudrätten. Han erhöll år 1791 rådmans titel. Hindric övertog faderns affär på Östergatan år 1773 men han sysslade som affärsman, inte bara sämskmakeri och läderhandel. Han framställde också linolja, sysslade med brännvinshandel och på äldre dagar satte han även igång med vaxblekning. Han förvärvade Bulltoftagården utanför Malmö och uppförde Henrikslust vid nuvarande Hantverkaregatan. Hindric (Henrik) var först gift med Bengta S Holm (1753-1786), sedan med Gunilla Ruhe (1764-1809).

Lorens Kockum (1773-1825) Gick efter slutade skolstudier i garverilära hos fadern och blev gesäll. Otillfredställd med denna verksamhet, slog han om och blev köpman samt erhöll 1800 burskap som handlande, varefter han idkade huvudsakligen spannmålshandel. Han köpte gården no 31b vid Östergatan av fadern, här hade han sin bostad till 1810 då han flyttade till no 3. Han bytte nämligen då bort sin gård till borgmästare CM Nordlindh mot dennes gård Adelgatan no 4 (Tunnelns hus). År 1821 övertog han svärmoderns affär, firman Frans Suell samt alla hennes fastigheter för att rädda ett sjunkande skepp. Kanske hade han lyckats om han fått leva länge nog. Det blev istället sonen Frans Henrik som räddade "skutan". Lorens lär ha varit en ovanligt intagande och vänsäll man, i affärer var han driftig och djärv oaktat många motgångar. Lorens var gift med Anna S Suell (1777-1831) som var dotter till Frans Suell d y.


Frans Henrik Kockum d ä (1802-1875) Efter slutade studier blev han bokhållare på sin faders kontor. Redan vid denna tid gjorde han sig så välkänd att han av vänner och bekanta var mycket högt skattad och åtnjöt stort förtoende. Vid faderns plötsliga död 1825 fick han huvudansvaret att reda upp alla affärer, vilket lyckades då hans anseende gjorde att han fick krediter och finansiellt understöd. Han fick Kommerskollegiums tillstånd att i Malmö driva tobaks- och snusfabrik 1826. Tobaksfabriken uppdrev han inom några år genom modernisering och fördelaktiga inköp av råmaterial. Fabriken blev sen hans mjölkko, som försåg honom med medel till alla affärer han gjorde. Sedan han 1838 inköpt Holmen av änkefru Christina M Bergh gift Albrecht, anlade han 1840-41 gjuteri och mekanisk verkstad som 1866 blev Kockums mekaniska verkstads aktiebolag.

Han införde vitbetsockertillverkning vid den gamla sockerfabriken i Landskrona, denna övertogs 1853 på Kockums initiativ av Skånska Sockerfabriksaktiebolaget där han satt i styrelsen i 22 år. Han köpte Tegelbruket i Lomma, senare utvecklat till även cementfabrik. Han var en tid ägare av Stadt Hamburgs värdshus i Malmö, i Höganäs stenkolsverk var han en stor intressent. I Malmö var han intressent och medverkade vid grundandet av flera industrier, såsom gaslysningsaktiebolaget, anlagt 1852, Malmö Manufakturaktiebolag med bomullspinneriet, Malmö Ångbåtsaktiebolag m fl. År 1858 startade Kockum en fabrik i Kallinge för tillverkning av galvaniserade kärl av stål och järnplåt.

Frans Henrik var gift med Jeanna D Beijer (1805-1875), hon var faster till Gottfried och Lorens Beijer. Frans Henriks syster Cecilia var gift med Adolf Faxe.


Frans Henrik Kockum d y (1840-1910) Efter slutad skolgång vid latin och tekniska skolorna i Malmö, blev han som 13 årig satt in i polytekniska skolan i Hannover, efter polyteknisk studentexamen 1858 gick han bergsakademin i Freiburg och sedan i Leoben där han avlade bergsingenjörsexamen 1861. Efter ytterigare resor och studier erhöll han anställning hos fadern, först på Wirums bruk och senare på Malmökontoret, och blev snart faderns högra hand. De svårigheter de Kockumska verken råkade ut för då Frans Kockum d ä dog och därpå följande krisåret 1876 övervanns av Frans Kockum d y. Bodde i tobaksfabrikens (Jörgen Kocks) hus vid Västergatan och sommarhus, villan Bjersund i Bjerred. Även under Kockums sista år kunde man ofta se honom till häst, med en elegant och hurtig hållning.

Johan (Jan) D Kockum (1787-1854), halvbror till Lorens Kockum. Kallad Jan, övertog efter fadern Bulltofta gård och Henrikslust. Var en framstående och driftig lantbrukare. Johan Daniel inköpte även Lindholmen i Svedala socken, Annetorp samt Limhamns kalkbrott och en del i Limhamnsgården samt Böckaregården i Husie. Han är stamfader för Rosengårdsgrenen. Johan var gift med Anna B Bergh (1794-1867)

 

Peter Kockum (1821-1891) ägde Rosengårds Herrgård. En av Skånes främste och rationellaste lantbrukare. Av fadern inköpte han herrgården Lindholmen och köpte Rosengård 1849, som blev hans stamsäte. Peter var mycket anlitad i lantbrukssammanhang, var styrelseledamot och ordförande i en mängd institutioner men var inte intresserad av politik och avböjde alla kommunala och politiska uppdrag. Peter var gift med Hilda C Bergh (1825-1906), dotter till Christian Bergh. Peters dotter Edla (Ellen) var gift med Gotthard Dieden (Edla var farfars morfars brorsons dottersons sondotter till Frans Henrik).

 

 


Källor och littratur: Om Kockum m fl i "Malmö Fornminnseskrift 1909-1919". Om Kockum i boken "Rosengård och släkten Kockum".


- Startsidan - Malmöfamiljer - Hela Kockumsläkten -