-Malmö i Jörgen Kocks tid -


 

Jörgen Kock kom troligen från Westfahlen, till Köpenhamn för att gå i lära hos en myntmästare och blev snart gunstling till kungen Christian II. År 1518 utnämndes han till myntmästare i Malmö. Han bodde på Myntergården, föregångaren till nuvarande Malmöhus. År 1523 blev han borgmästare, han hade mot gängse bruk valts trots han inte tillhörde stadens rådmanskrets.

I april 1523 lämnade kung Christian II Danmark för att utomlands söka militär hjälp mot de revolterande undersåtarna, dessa hade stora framgångar och valde Christians farbror Fredrik I till konung i Danmark. Städerna Köpenhamn och Malmö förblev Christian trogna trots hotande belägring.

Jörgen Kock blev rik som myntmästare och köpte gårdar och hus, ägnade sig åt handel och byggverksamhet. År 1522 byggde han Jörgen Kocks hus vid Stortorget som fortfarande står kvar. I huset bodde Gustav Vasa då han besökte staden 1524. Gustav Vasa och Fredrik I skulle sammanträffas och lösa den konflikt som hade uppstått mellan länderna.

Under det av Christian II:s amiral Sören Norby ledda upproret i Skåne på våren 1525 anslöt sig inte Malmö utan förhöll sig lojalt mot kung Fredrik, vilket starkt bidrog till att resningen kunde slås ner. För de missräknade upproriska blev Jörgen Kock en "förrädare" mot Christians sak. Han blev senare adlad av Fredrik I för sin lojalitet.

Jörgen Kock var en av de första i Danmark som anslöt sig till reformationen. I syfte att sprida Martin Luthers lära lät han 1527 inkalla Claus Mortensen till Malmö och staden kom därmed att bli landets centrum för den nya läran. Claus Mortensens predikoverksamhet samlade stora åhörarskaror, fast han i början endast fick framträda i små kapell. På ett i Malmö nyetablerat tryckeri trycktes under följande år mäss- och psalmböcker.

I april 1533 avled kung Fredrik I, adeln och biskoparna motsatte sig valet av hans son hertig Christian av Holstein som ny kung, eftersom denne var lutheran. Borgarna och bönderna ville å sin sida ha tillbaka den fängslade Christian II, och en herredag som samlats i København beslöt att uppskjuta valet. Jørgen Kock såg nu ett tillfälle att handla, och föreslog i samråd med borgmästaren i København, Ambrosius Bogbinder (som var Christian II:s barndomsvän), och representanter för Hansan och Lübeck, en plan som gick ut på att få Christian II ut ur fängelset och tillbaka på Danmarks tron. Målet var att göra København och Malmö till ett slags fria riksstäder som i förening med Hansan skulle göra sig till herrar över Östersjöländernas handel. För detta behövdes en samlande symbol som kunde vinna de danska borgar- och bondestånden och denna satt fängslad på Søndeborg. Så började den s k "Grevefejden" som slutade 1536 med Christian III som segrare.

Ett frenetiskt byggande sattes därefter igång med slottet Malmöhus som byggdes upp 1536-42 i resterna av Myntergården som hade raserats 1534, Stortorget, troligen färdigställt 1545 och nya Rådhuset som stod färdigt 1546. Han såg även till att en ny stor uppfartsgata från stranden och skeppsbron till Stortorget förbi hans eget boningshus blev till.

År 1546 överlämnade Jörgen Kock och hans hustru Citze en enorm penningdonation till de fattiga i staden. Räntan från en stor mängd gårdar i Malmö skulle användas till allmosor åt fattiga skolbarn och andra nödlidande människor. Daglig utdelning skulle ske från rådhuset genom borgmästarnas och rådmännens försorg, till en början var Jörgen Kock själv med och delade ut. Det mesta av donationskapitalet uppslukades dock senare av Magnus Stenbocks krigsfältkassa i början på 1700-talet (nordiska krigen).

Jörgen Kock dog troligen 1555 eller i början av 1556 och ligger begravd under mittgången i St Petri kyrka.


****

Källor och littratur: Elbogen 1979 sid 43, "Borgmästare Jörgen Kock". Elbogen 1969 "När reformationen kom till Malmö". "Jörgen Kocks epok" i Malmö Stads Historia del 2 sid 16. Boken "Malmös möte med renässansen". Boken "Svenska Stadsmonografer - Malmö" sid 352. Om Claus Mortensen i MFÅ 1975 sid 41.


- Startsidan - Historieindex -