- Malmö Yllefabrik AB - MYA -      


Initiativet till fabriken kom från industrimannen Sten Lewenhaupt. Han lyckades intressera Malmököpmännen Edward Engeström och Rudolf Thomson för projektet och den 8 april 1867 konstituerades bolaget. Rudolf Thomson blev disponent och verkställande direktör.

En finsk brukspatron, Erik Johan Längman, hade under åren 1857-1863 haft en lumpfabrik på tomterna vid Stora Nygatan och Studentgatan samt Södra Promenaden och Malmborgsgatan. Tomterna och byggnaderna köptes efter Längmans död 1867 av F H Kockum och Edward Engeström. Byggnaderna restaurerades och maskiner anskaffades och sommaren 1867 kunde verksamheten börja. Under de första åren hade man uteslutande använt handvävstolar men dessa byttes ut mot mekaniska vävstolar vid 1870 talet.

År 1874 blev August Schmitz ledare för fabriksdriften, efter ett tag fick han även ta hand om marknadsföringen som hade varit eftersatt. På bl a Världsutställningen i Paris 1878 deltog Malmö Yllefabrik och fick pris, en bekräftelse på företagets ökade anseende. År 1183 köpte man ytterligare tomtområden inom kvarteret Lybeck vid Stora Nygatan. Schmitz energiska arbete för företaget uppskattades av styrelsen, han invaldes i styrelsen 1882 och han fick nu självständigt bestämma och representera bolaget.

Att arbeta på Yllefabriken "Doffeln" var hårt, arbetstiden var lång, arbetsdisiplinen hård, arbetsskydd saknades och hygienen var bristfällig. I boken "Livet på Backarna" finns en del beskrivet. Schmitz - eller "Smitten", som han kallades införde stränga ordningsföreskrifter, arbetsdagen var 11 timmar. År 1869 bildades en sjuk- och begravningskassa och 1884 bildades en pensionsfond, det var man först i landet med. Smeknamnet "Doffeln"kom sig av att fabriken tillverkade en sorts kardanstyg (tjockt ylletyg) av så kallad doffeltyp.

Yllefabriken drabbades av en fruktansvärd brandkatastrof den 7 mars 1888, fabriken brann ner till grunden. Bomullsspinneriet på Stora Nygatan, tillhörande Manufakturbolaget var stark hotat men räddades av inkallade husarer som spände ett brandsegel över taket och brandkåren sprutade vatten över det. Därmed räddades byggnaden. Vid bolagsstämman den 25 april 1888 bestämdes att en ny fabrik skulle byggas, nu på hela kvarteret Lybeck. En ny fabrik skulle byggas i Furulund för tvättning av ull och färgning av yllevaror. Schmitz hade formulerat förslaget till återuppbyggnad och fick full handlingsfrihet av styrelsen för genomförande av projekten. Efter att ha forcerat byggnadsarbetet stod den nya 5-vånings fabriksbyggnaden under tak i slutet på 1888. Nya maskinen upphandlades och på våren 1889 kunde verksamheten åter startas med 20 vävstolar. Vid årets slut var 100 vävstolar i drift och vid Yllefabrikens 50-års jubileum den 8 april 1917 var antalet vävstolar 800!

År 1890 köpte bolaget ca 12 tunnland mark utmed Kävlingeån, vars mjuka sötvatten ansågs lämpligt för tvättning och beredning av yllevarorna. Furulundsfabriken började växa upp med våtberedning 1892 och väveri 1896-1897 och så småningom växte ett nytt samhälle - Furulund - upp. Schmitz byggde även ett sommarhus här där han tillbringade somrarna med sin familj.

Hela fabrikskvarteret byggdes ut och eget kamgarnsspinneri inrättades på 4:e våningen å Malmborgsgatan 1896. År 1900 flyttades detta till kvarteret Spinneriet tvärs över Stora Nygatan. Bolaget hade lyckats förvärva några tomter i detta kvarter av Manufakurbolaget. År 1907 bygger man två sammanbindningstunnlar mellan kvarteren Lybeck och Spinneriet.

Den 7 maj 1909 blev yllefabriken den första industri som anslöts till elkraftnätet, från Lagan hade dragits kraftledningar till Malmö. Schmitz hade tagit första steget att grundlägga Sydsvenska Kraft AB. Yllefabriken fortsatte att växa under den första halvan av 1900-talet och hade som mest 1 600 anställda.

År 1931 drog sig August tillbaka och överlät driften till sonen August Schmitz jr.1943 övertog MAB aktiemajoriteten i MYA och därmed skapades MAB och MYA koncernen. 1952 koncentrerades MYAs kamgarnsspinneri helt till Furulund. 1953 såldes det utrymda kvarteret Spinneriet. Nu började orosmolnen för tekoindustrin. 1955 vidtogs förberedande åtgärder för en planerad fusion av Manufaktur AB och Malmö Yllefabrik AB.

Nedgången för tekoindustrin fortsatte och 1958 kom den ditills största nedläggningen inom svensk tekoindustri. Yllefabriken slog igen den 23 september och 700 arbetare fick gå, det var Malmös ditills största fabriksnedläggelse. Men det var bara början. Fram till 1970 lades inte mindre än 25 tekofabriker ned i Malmö.

Yllefabriken i kv Lubeck revs 1960, här byggdes varuhuset NK, sedermera Hansacompagniet.

      

 

 

Källor och littratur: "Biografi över August Schmitz" av Lennart Thörnquist. Se även "Malmö Yllefabriks Aktiebolag Malmö 1867-1917", minnesskrift 50-års jubileet.


 - Textilindustrin - Manufakturaktiebolaget - Industri och handel - Industrihistoria -