- Sockerindustrin -



I Sverige uppgick sockerimporten 1637 till mer än 22000 kg. Drottning Kristina införde restriktioner för adelns fester och lyxliv men importen fortsatte att stiga. 1645 var siffran 37940 kg. För att råda bot mot en import som höll på att ödelägga Sveriges ekonomi byggdes det första sockerbruket 1647 i Stockholm. Toppsocker var mest vanligt och utvanns av rörsocker med Holland som det ledande landet. De första sockerbruken i Sverige kom att förläggas i Malmö. De hette Svanen och Patrioten.

I kvarteret Svanen, mittemot ingången till Petri kyrka, inrättades på 1770-talet två sockerbruk. Ett av dem döptes till Svanen där Frans Suell d y var en av de drivande krafterna och låg i det hörn av kvarteret som nu Berghska huset ligger. Det andra låg i rakt motsatta hörnet mot Adelgatan, det fick namnet Patrioten.

Petter Schultin hade den 16 maj 1774 skaffat Kungl. Maj:ts och Kommerskollegi privilegium på att i Malmö anlägga och driva ett sockerraffinaderi. Ett konsortium, bestående av handelsmännen Petter Dahl, Anders Wiedberg, Hans Petter Schiuberg, Hans Thomas Jacobsson, Henrik Falkman och Frans Suell d.y. - firma Falkman & Suell - samt Gustav Hegardt, hade samma dag utverkat ett privilegium på en liknande anläggning, grundad på aktier, så samma dag startade två inom samma område konkurrerande företag - Schultins Svanen och konsortiumets Patrioten i samma kvarter vid Adelgatan - Göran Olsgatan. Svanen kom igång 1775-76 och Patrioten 1776. Då Petter Schultin dog 1781 övertog hans änka Catharina Margareta Wullff driften till 1792 då det överläts till barnen Anders och Helena Schultin. Under de 15 åren som Svanen tillhörde släkten Schultin tillverkades raffinadsocker och sirap. Handelsmannen Carl Magnus Nordlindh kom 1797 över Anders Schultins andel och fick Kommerskollegi tillstånd att fortsätta driften av Svanen men han sålde det 1801 till intressenterna i Patrioten.

År 1801 gick de båda bruken samman med Frans Suell som störste delägare. Förenade sockerbruken Svanen och Patrioten var Malmös största fabrik, om man ser till produktionsvärdet. Under perioden 1820 till 1824 arbetade i medeltal 104 personer inom "industrin". År 1826 ombildades de båda bolagen Patrioten och Svanen till ett enda bolag, Patrioten, med färgaren Johan Daniel Ruhe som största aktieägare, 6 år senare köpte han samtliga aktier. Efter Ruhes död 1836 arrenderades sockerbruket av greve Nils Anton Barck, som ett par år senare köpte bruket och dess fastigheter. Med honom kom ett av de första försöken i Sverige att grunda sockerframställning på sockerbetan, tidigare var det rörsocker som importerades. År 1842 gjorde Barck konkurs. Verksamheten hölls vid liv av Göteborgs- köpmannen H J Mattsson och i början av 1850-talet blev F H Kockum indragen i sockerbrukets affärer, först som leverantör av mekanisk utrustning, sedan som delägare i den 1851 startade firman H J Mattsson & Co. År 1853 omvandlades denna firma till Skånska Sockerfabriks AB med Frans Henrik Kockum som styrelsens ordförande.

Sockerbruket Patrioten upphörde 1846 att raffinera importerat råsocker. Lokalerna i det stenhus vid Göran Olsgatan med den tinnade gaveln inköptes nu av dansken Hedeman-Gade som efter misslyckande med att driva sockerframställning övergick till bryggeri, Mattssonska bryggeriet. Längorna revs 1884. Idag ligger hotell Tunneln där.

Samma år som Hedeman-Gade köpte Patrioten hade i Malmö grundats en ny sockerfabrik, Kronan, som även den var belägen vid Adelgatan, snett emot Patrioten. Denna fabrik var med växlande framgång i drift till 1858.


År 1869 startades Malmö Sockerfabriks AB av bl a Per M Elsner, Edward Engeström och Magnus Möller.

Frans Achard, en lärjunge till kemisten Andreas Morgraf i Berlin lyckades utvinna socker ur en beta år 1789, han kunde 1801 bygga upp en sockerfabrik i Tyskland. Under 1800-talets första tid rådde stor konkurrens mellan rörsocker och betsocker men det sistnämnda hade utvecklats och kunde till sist konkurrera ut rörsockret.

H J Mattson övertog sockerfabriken i Landskrona 1849, han sökte samarbete med Frans Henrik Kockum, Mattssons son Christian Mattsson gifte sig med Kockums dotter Anne-Sophie. Justus Tranchell hade gift sig med Christians syster Amalia Elvira, sockerdynastin Tranchell hade knutits ihop med industridynastin Kockum. Med stöd av Justus Tranchell lyckades F H Kockum genomföra aktiebolagsbildning av Skånska Sockerfabriksaktiebolaget 1853

Det var den svenske betsockerindustrins fader, grosshandlaren Justus Tranchell från Göteborg, som 1853 bildade Skånska Sockerfabriks AB i Landskrona. Företaget inköpte Säbyholm i syfte att introducera en svensk betodlingstradition, vilket medverkade till att orten fick något av ett mönsterjordbruk efter tysk förebild. En ny fabrik påbörjades 1869 i Arlöv och ett år senare var produktionen i full gång, drivande kraft var Edward Engeström. All import av socker hade upphört.

Svenska Sockerfabriksaktiebolaget SSA bildades 1907, det skedde med en fusion inom sockerindustrin som innebar en monopolställning i branchen, det blev då Sveriges största företag. Styrelseordförande och VD var Carl Tranchell. 1923 flyttade huvudkontoret till Fersens väg i Malmö. År 1992 slogs Sockerbolaget AB ihop med danska Danisco A/S.

 

 

Källor och littratur: Malmö Stads 600-års jubileum 1319-1919 sid 410-415 och 419. Artikel om socker i Populär Historia nr 8 2003 sid 26. Boken "Sveriges Handel- & Industri - Malmö" avd IV b sid Db9. Om sockerframställning vid Svanen se boken "Handel och vandel" av Rune Bokholm, sid 170 och 241. Artikel i Arbetet 1926-12-11, återgiven i Angripen nr 4 2006.


- Industri och handel - Industrihistoria -