- Kockums Mekaniska Verkstäder -



 

 År 2006, Kockumskranen har ersatts av Turning Torso som blickfång
 

Kockums vid Klaffbron 2007 

Frans Henrik Kockum hade byggt upp ett av Sveriges mest framgångsrika tobaksföretag. Vid sitt sommarställe, Holmen började han köpa upp mark och så småningom hade han köpt upp hela det område som idag begränsas av Södra Förstadsgatan, Regementsgatan, Fersens väg och Rönneholmsvägen. Han påverkades av den framväxande industrin i Europa och ville bygga upp en verkstadsrörelse i det inköpta området. Den främsta anledningen var att dyra järnplogar som importerades från utlandet, dessa trängde ut de gamla primitiva träplogarna. Kockum beslöt att starta ett gjuteri för tillverkning av bl a plogar.

I mitten på 1800-talet växte långsamt fram en mekanisk industri på Kärleksgatan i Södra Förstaden med eget gjuteri, smedja och filarverkstad. Kockums tillverkade bland annat plogar, strykjärn, spisar, och spottlådor. Snart byggdes i den mekaniska verkstaden också järnvägsvagnar, den första godsvagnen levererades 1859. Kockums blev den viktigaste leverantören av vagnar till SJ och några privata företag. Kockums lär ha tillverkat runt 13 000 järnvägsvagnar under åren. I samma veva började också tankarna på att bygga båtar bli verklighet. År 1857 anlade staden en docka (nuvarande docka 1) på mark vunnen från havet. Den 21 november 1870 köpte Kockum en tomt på 1212 kvm vid inre delen av dockan. 1871 byggdes en lokomobilpanneverkstad m m, året därpå en plåtslagarverkstad, smedja och två fartygsbäddar. År 1873 var lastångaren Tage Sylvan på 700 ton klar för leverans, Kockums första båt. År 1904 utbröt en våldsam brand i vagnverkstaden, myndigheterna anmodade då företaget att flytta verksamheten ner till varvsområdet. 1914 stängdes portana på Kärleksgatan för sista gången.

I början på 1900-talet fortsatte den expansion som skulle göra Kockums till ett av världens största skeppsbyggarvarv. Och kort efter första världskriget var företaget störst i Malmö med över tusen anställda. Som en sann storföretagare köpte han sedan upp ett antal företag runt om i södra Sverige. Kockum var med och startade sockerfabrik och det som kallades Skånska Cement AB, idag storföretaget Skanska.

Varvsindustrin med sina stora investeringar visade sig vara en lönsam men stundtals ryckig industri. För de anställda innebar det uppsägningar och nyanställningar om vartannat. Både första och andra världskriget innebar stora framgångar och vinster för varvet som både byggde nytt och reparerade båtar. Men dessemellan krisade företaget och stundtals låg varvet nästan nere. 1919 arbetade 1 400 personer på Kockums och tjugo år senare hade siffran stigit till 2 700. Företaget hade blivit pulsådern i Malmö, gick det bra för Kockums gick det bra för Malmö och omvänt. År 1928 byggdes världens största tankfartyg, Castor och Pollux, och 1940 levererades Braconda, det första helsvetsade tankfartyget i världen. År1945 började man fylla ut i Öresund för att ge plats åt ett nytt yttre varvsområde, 1951 räknades Kockums som världens största varv. 1958 invigdes den nya kontorsbyggnaden, gängtappen och under 1960-talet fortsatte expansionen. Ny mark köptes upp, nya verkstäder byggdes, Kockums blev världens nionde största varv. 1962 nåddes en topp för antalet anställda, 6 000 man arbetade då på företaget. 1966 togs beslut om att bygga världens största torrdocka och 1974 togs den stora bockkranen, 135 m hög i bruk.

Men 1974 kom oljekrisen och varvskrisen inleddes. 1979 togs det historiska beslutet att låta staten ta över. I februari1986 bestämdes slutligen att lägga ned den civila fartygsproduktionen. På sommaren 1987 sjösätts den sista båten och 1992 säljs den stora bockkranen till det danska varvet Burmeister & Wain men varvet gör konkurs några år senare. I slutet på 1990-talet går diskussionens vågor höga om kranen skall säljas eller bevaras som byggnadsminne. Många tycker att kranen utgör ett landmärke för Malmö. Men i februari 2002 köper Hyundai Heavy Industries kranen för att kunna bygga större oljeplattformar och från juli till september följer många Malmöbor nedmonteringen och avfärden. En epok gick i graven.

 

 Ett landmärke som försvann.
 

 Nermonteringen 2002


Källor och littratur: Boken "Kockums Mekaniska Verkstads AB Malmö" 1840-1940. Boken "Svenska Stadsmonografer - Malmö" sid 274. Boken "Kockums med våra egna ord".


- Industri och handel - Industrihistoria -