Apoteket Lejonet och Fläkta Örn


Under 1500-talet började ett apoteksväsende växa fram i Danmark. Det först kända apoteksprivilegiet utfärdades 1514 för Hans Apoteker i Köpenhamn, några år senare dyker den förste apotekaren i Malmö upp. I en skattelängd från 1517 omnämnes en Henrik Apotekare, han bodde i en gård där Hamngatan idag mynnar ut i Adelgatan. Henrik försvann emellertid snart från Malmö, han var troligen identisk med Henrik Gotskalck som 1518 kallades till Köpenhamn för att bli Christian II:s hovapotekare. Det är osäkert om någon apotekare varit verksam i Malmö under de följande decennierna.

Det äldsta kända privilegiet för apotekare i Malmö utfärdades i april 1571 och var utställt på Erasmus von dem Brucke som var av tyskt ursprung. Han hade hyrt in sig i Rosenvingeska huset. Troligen föll han offer för pesten under 1570-talet. Nästa apotekare var Antonius Preuss som tidigare hade tjänstgjort i Köpenhamn, från 1585 var han verksam i Malmö. Han dog 1603 och först på 1640-talet finns det tecken som tyder på en ny apotekare i staden, Lundaapotekaren Baltzar Stobaeus. Han var verksam under belägringen 1644 men avled under vintern 1644-45.

År 1655 såg magistraten i Malmö sig om efter en ny apotekare och vände sig till Valentin Zimmerman i Landskrona som kort därefter flyttade till Malmö där han inrättade ett apotek vid "Kirkestredet"(Kyrkogatan) intill rådhuset. Zimmerman såg med oro över de svenska myndigheterna som hade tagit över 1658 och i slutet av 1662 utfärdade generalguvernören Gustaf Otto Stenbock en fullmakt för apotekaren Jacob Butzow att med ensamrätt driva apoteksrörelse i staden. Butzows bana som apotekare blev kort, han dog 1667, två år senare. Apoteket drevs vidare av änkan, fru Elisabeth Florentzin, i hushållet fanns två apotekaresvenner. Troligen var den ene Christoffer Dieterich. Följande år hade han intagit husbondens plats som apotekare.

Under kriget mellan Danmark och Sverige 1675-79 fick Christoffer Dieterich flera tillfällen att som apotekare bevisa sin lojalitet mot den svenska kronan. Efter slaget vid Lund i december 1676 tog sårade och sjuka soldater ur den svenska armen sin tillflykt till Malmö, där gatorna blev fulla av blodiga och halvdöda soldater. Behovet av apooteksvaror var stort och Dietrerich lämnade all den hjälp som behövdes med tanke på den belöning han fick kort därefter. Under Dieterich ledning utvecklades apoteket vid Kyrkogatan till ett gediget företag. Vid hans död 1698 övertogs apoteket av sonen Christoffer II, han ägnade sig även åt köpmanskap och rederiverksamhet, han avled efter en kort sjukdom på sommaren 1726. Christoffer i tredje generationen tog över.

Bekymren började hopa sig kring apotekare Dieterich III på sensommaren 1729. Malmöborgaren Thomas Arendt, tidigare apoteksgesäll hos Dieterich fader ansökte hos magistraten att upprätta ett apotek. År 1731 fick han Kungl. Maj:ts tillåtelse att öppna ett andra apotek i Malmö som fick namnet Fläkta Örn. Det blev nu nödvändigt att ge apoteket vid Kyrkogatan ett namn. Apotekare Dieterich hade lämnat in ett gammalt trälejon till reparation hos en snickare i staden, lejonet stals och apotekaren krävde ett nytt av snickaren. Lejonsymbolen användes som skylt på apoteksgården vid Kyrkogatan under 1700-talet. Som yrkesman kom Dieterich III aldrig upp till faderns och farfaderns nivå, apotekets anseende sjönk och 1746 försökte provisor Christian Joachim Wolff övertala magistraten att få överta privilegierna. Även F Ch Arendt på Fläkta Örn gjorde sina angrepp men Dieterich höll stånd fram till sin död 1752. Apoteket övertogs då av apotekare Carl Hellstedt som tidigare varit gesäll där. Hellstedt hade gift sig med Dieterich dotter, Eva Charlotta, han avled redan året efter och änkan drev apoteket vidare tills hon gifte om sig med apotekare Andreas Schwarz. Under perioden 1752-1766 försämras det ekonomiska läget för apoteket Lejonet som slutligen går i konkurs.

År 1821 fick J F Barkman bifall på sin ansökan som apotekare, han hade kommit till Malmö 1819. Fläkta Örn som varit ensam på täppan ett tag fick nu åter en konkurrent då Barkman 1822 öppnade Lejonet på nytt i nya lokaler i hörnet av Stortorget och Isak Slaktaregatan. Fläkta Örns innehavare Peter Magnus Kjellström hade under andra halvan av 1700-talet en omfattande odling av medicinalväxter, som fortsattes av sonen Magnus Kjellström och efter honom Claes Leonard Björkblom (se Elbogen 1989 sid 1:7). Även Barkman på Lejonet ägnade sig åt medicinalväxtodling men det var en annan binäring som senare kom att dominera, nämligen vattenfabrikation. Barkman började så smått med att år 1835 starta "Malmö Brunnsinrättning". Denna fanns i Möllevången, vid egendomen "Lugnet" som apotekarens broder, P G Barkman inköpt av Frans Suells änka. Kring egendomen hade Frans Suell anlagt en park i engelsk stil som hade upplåtits för malmöborna, denna tradition upprätthölls också sedan PG Barkman blivit ägare till "Lugnet" (senare Folkets Park). I brunnsinrättningen förtärde gästerna olika slags artificiella hälsodrycker som Carlsbader, Emser, Marienbader Kreutzbrunn och Ferdinandsqvelle.

I december 1862 sålde J F Barkman sitt apotek till sonen Gustaf som fortsätter med faderns aktiviteter. År 1873 sålde Gustaf apoteket till Ingemar Kerfstedt som efter fem år säljer till Johan Gustaf Cavalli. Ett par år senare säljer Cavalli till John Martin Tesch. Under 1800-talets sista decennier genomgår Malmö en snabb industriell utveckling och folkmängden mer än fördubblas under 1870-1900. År 1886 bestäms att Malmö skall få två nya apotek, 1887 startar A P Serman apoteket Kronan vid Södra Förstadsgatan 21, två månader senare öppnar J G Hjelmström apoteket Storken. År 1898 står det Teschska palatset klart i kvarteret Claus Mortensen vid Stortorgets östra sida, det har tagit närmare tre år att bygga. Detta är också det sista år som det under binäring står "vattenfabrikation i stor skala", ett par månader senare har de fyra apoteken förenat sig om en gemensam vattenfabrik - Apotekarens vattenfabrik i Malmö hade bildats, förenas 1913-14 med AB Malmö förenade bryggerier. Tesch överlät apoteket ill sin systerson Hjalmar Andersson-Tesch för att själv ägna sig åt bankversamhet, han bildade Malmö Folkbank 1905, som var inrymd i det nybyggda apotekshuset.

Lejonets droghandel drevs till 1936, då den överläts till Apotekarens Droghandel AB (ADA) i Göteborg med filial i Malmö vid Celciusgatan, Sorgenfri industriområde. 1971 upphör Kungl. Maj:t personligt privilegium för Gunnar Åberg å apoteket Lejonet i Malmö. Apoteket finns fortfarande kvar (2006) i Tescha palatset vid Stortorget.

 

Stortorget med Apoteket Lejonets hus 2006

Apoteket Lejonet 2002

 

 

Källor och littratur: Boken Apoteket Lejonet i Malmö 1571-1971(särtryck ur Svensk Farmaceutisk Tidskrift 75 (1971)). Om Fläkta Örn i Elbogen 1989 sid 1:7.


- Industri och handel - Industrihistoria -